skate or die
Arbetslösheten har redan satt sina spår, jag har börjat spela gameboy på heltid.
Arbetslösheten har redan satt sina spår, jag har börjat spela gameboy på heltid.
Nu spelar dom Love will tear us apart på radion och jag dör litegrann.
Känns lite som att dom senaste veckorna varit en konstant dimma; klockan har alltid varit halv sex på morgonen, jag har haft glitter och lösögonfransar i hela ansiktet, solen har skinit, fåglarna har kvittrat och alla anständiga har varit på väg till jobbet. Själv har jag varit påväg hem, vinglandes. Ibland har jag somnat någonstans på vägen men förr eller senare har jag alltid hittat hem. Det är egentligen helt fantastiskt, att man alltid hittar hem. Lyckades iallafall gå ut skolan mitt i alltihop, med vad som faktsikt går att kalla betyg,
Nu ska alltså livet börja.
Med facit i hand; jag överlevde iallafall min 19 årsdag.
dessutom,han som gjorde slut med mig på konsumparkeringen, jag träffade honom idag.
På konsumparkeringen!
Hej, jag har åkt till småland nu igen. Vet själv inte riktigt varför, kanske för att jag har 25 kronor minus på kontot och verkligen skulle behöva ett bidrag från min far innan jag åker till barcelona, kanske för att jag fyller år på söndag och behöver en ursäkt för att inte göra något roligt.
Förövrigt så är Teatron verkligen grejen, kom ihåg var du läste det sist!!
- Hej,känner inte jag igen dig från Viper room?
- Tyst! jag är ett indiekid, nån kan ju höra!
åker hem till stockholm imorgonbitti. med stor risk för att stöta på Z måste jag fan rycka upp mig. typ tvätta håret, köpa nya kläder, träffa vänner, kanske gå på teatron, verka oberörd.
en hundring på att jag misslyckas kapitalt och att ni hittar mig gråtandes och stupfull på baba sonic?
! the shins-new slang
Damn, efter 12,13,16?? timmars intensivt idiotsurfande lyckades jag ta mig i kragen; åt lite mat, sökte inte mindre än två jobb. fortsätter det i den här takten är jag kanske människa igen lagom till sommaren.
Sitter i exil hemma hos min far i småland. Såhär ont har det inte gjort sen förra (och första) gången det hände, då gick jag i högstadiet och hålans kriminellaste kille gjorde slut med mig på konsumparkeringen.
Egentligen har inte så mycket hänt sedan sista inlägget i september. Jag har fördrivit tiden med att dricka öl, sitta barnvakt (ej i kombination) , dansa på bord, försöka bli lite lesbisk, dricka ännu mer öl, sluta träffa X och börja träffa Y för att plötsligt bli tillsammans med Z(ackarias). Och i onsdags var vi plötsligt inte tillsammans längre varpå jag, utan en krona på fickan beger mig ut på en krogrunda och får massvis av medlidande i form av öl. Efter att ha börjat kvällen vid rådmansgatan och via Nalen fortsatt till söder somnar jag slutligen framåt morgonen i armarna på Y hemma hos känd svensk skådespelare. Det finns bara en sak att säga; Idioten är tillbaka!